Du vaknar och känner hur kroppen är påslagen, som om du ligger steget efter. Hjärtat slår för snabbt, axlarna spända och tankarna i full fart, utan att du ens hunnit resa dig ur sängen.
Under dagen känns det som om kroppen går på kroniskt högvarv – du blir irriterad och hungrig utan anledning och får den där inre rastlösheten som aldrig släpper taget.
Trots att du är helt slut på kvällen är det som att kroppen fortfarande inte fattar att det är dags att varva ner. Hjärnan fortsätter snurra och trycket i bröstet ligger kvar i bakgrunden.
Tänk om du kunde vakna varje morgon lugnare, med klarare fokus och en kropp som äntligen känns avlastad – som att hitta tillbaka till ett naturligt välmående där kortisolet inte styr ditt liv.